Utdrag ur träningsdagboken
Två-dagarsträning för Mattias Jansson
Den 19 och 20 januari var det Träningshelg på stall Contessa och denna gång hade vi lyckats komma över två träningstider var! Det tycks vara ett för svartabörshandeln ännu oexploaterat område detta med träningstider; och om jag hamnar i ekonomiskt trångmål så vore det kanske en nisch att etablera sig inom.
Lördagen, som bjöd på storm var kanske inte den ideala träningsdagen. Det dundrade i ridhusväggarna och hästarna ömsom kröp ihop, ömsom hoppade kråka på tvären! Mattias tog det hela med ro och berättade att när han minsann skulle kvala till OS i Sidney så var han tvungen att rida en uttagningsomgång i Italien, av alla ställen. Det tog fyra dagar att åka dit, det var hett som i h-e, och när han rider upp för hälsningshalten så spricker hela programmet! Hästen vrider aldrig så lite på huvudet för att det smäller till i bakre läktaren och när Mattias korrigerar det han känner är på väg att hända, så får hästen in tungan mellan kandarbetten och fastnar: ”Den framridningen blev inte vacker, det var bara att vinka och tacka för sig och åka hem.” Så vi kände att vi var i gott sällskap och att ”kråkhopp till häst” inte är undantagna proffsen.
Hästen Jansson svarade dock snällt på korrigerande hjälper och gick bättre än på länge. Lite övningar av Kyras ABC-modell och Pålle gnuggade på med både takt och balans. Översatt, handlade det för vår del om att rida yttersidan till insidan. Det låter inte svårt och det är det egentligen inte heller utan svårigheten ligger i att när pålle går mellan hand och skänkel, och då menar jag mellan hand och skänkel, och därifrån skall öka eller samla sig så tar det krafter i anspråk. I detta läge gäller det att sitta kvar och inte släppa ifrån sig något bakben eller bogblad som han vill sticka utanför sig för att avlasta sig. Och vad händer? Man sitter som på toy och önskar att sporrarna var 5cm längre och att man fodrat på havre istället för på Coolmix: ”Ganska bra, ganska lydigt, ganska välridet, ganska fin häst...” löd kommentaren. Med en känsla av mellanmjölk avslutades första dagen.
Söndagen bjöd på lugnare vindar och både Jansson och Yolanda gick bättre än dagen innan. Vi fick rida svaga öppnor längs långsidorna. En bra övning för hästar som lätt blir tittiga och inte vill gå nära sargen. Tryck ut baken på spåret och nosen ställd bort från farligheterna; ett användbart tips. Sedan red vi skänkelvikningar på diagonalen och då spänstade både Jansson och Yolanda upp sig och var riktigt flotta. Jansson trodde det var dags för diagonalökningar och tog i för kung och fosterland varvid min mjälte, som vanligt, fastnade någonstans i halsregionen – men snyggt blev det! Nu var mellanmjölken som bortblåst och vi fick lite beröm. Tänk att det är så roligt med beröm. Det spelar ingen roll hur gammal och jag än blivit så värmer uppskattande ord ändå som om en sommarsol skulle ha brutit igenom i vinterrusket.
Jag vågar påstå att det var två nöjda ryttare som packade ihop på söndagen för att kuska hem till den vanliga vardagen. Behållning av kursen med Mattias Jansson blev två dagars riktigt bra ridning och individuellt riktade tips om sin fortsatta träning Vi fick också se flera fina ekipage träna vilket inspirerar till fortsatt jobb.
Hälsningar från Charlotta Witt, ryttare på mellanmjölksnivå.
